min fina nya header gjord av en älskvärd vän, kommer göra att min anonymitet försvinner lika fort som någon jag känner ser bilderna på den. Den beskriver mig väldigt bra, speciellt min kärlek till yoda.

Blodröd cupcakesmet (L)
  

Jag har alltid viljat vara extrem, eller jag har alltid känt ett sug efter att få folk att titta snett på mig. Men att tupera håret, färga i galna färger, gå med ballonger och nallebjörnar på stan. Det är det som.. inte alls sticker ut. Enda gången i mitt liv jag känt mig lite annorlunda var när jag gick i ljuslila hår och med vanliga alternativt ''fjortis'' klädsel. Det var då folk reagerade. Speciellt en kväll då en kvinna kom fram till mig, i fyllan. Frågar hur i helvete jag kan se ut sådär i håret. Sådana gånger ler jag och känner nästan hur jag fattar tycke för kvinnan. Min syster som inte alls följer samma tankemönster ser rött och är på god väg att säga några väl valda ord innan jag hinner stoppa henne.

Men tillbaka till ämnet, att vara trygg i sina kläder hemma och utomhus är ett lotteri, hur lyckas man alltid se mycket snyggare ut i hallspegeln hemma men så fort man har stängt dörren känner man sig som ett levande miffo. Nu spårar jag ur det betänka ämnet men i brist på vettiga ord så får väl ordbajsandet fortsätta.
Någonting som älskar mig i vilka kläder jag än bär så är det humlor och getingar, fast eftersom jag alltid råkar sätta mig, slå, eller bara röra mig så dem måste bitas och stickas.. kanske de inte älskar mig. Bara för nån timme sen råka jag kliva på en humla så hon (varför är alltid humlor honor och getingar hanar, typiskt medelpad) bränner mig mellan lilltån och den.. tån brevid. Även att ett oidentifierbart djur bet mig två gånger i jumsken igår, förstår inte.